Jag har varit lite låg de senaste dagarna. Inte bara för att jag är mitt i mitt löp utan även för att jag nog varit magsjuk. I tisdags kräktes jag massor av gånger och igår orkade jag ingenting. Det blev lite bättre på kvällen när min familj skedmatade mig med vatten. Några små torrfoderkulor fick jag i mig också och lite ost. De var nog lite oroliga, husse och matte, för jag orkade inte gå nerför trappan så de var tvungna att bära mig. Egentligen hade jag nog orkat men det var jobbigt och när husse sen lyfte upp mig var det rätt skönt att bli buren. Jag menar – när jag inte ens orkar vifta på svansen så är ju en sån sak som att gå i trappor jättejobbigt
Det här med att jag drack och åt lite gjorde nog skillnad för när jag vaknade i morse var jag lite piggare och det sade matte att jag såg ut att vara så då viftade jag massor på svansen. Mellanlillmatte har sen sett till att jag har ätit lite ris som var kokt i buljong och att jag druckit vatten och nu orkar jag till och med skälla så jag är nog på väg att bli frisk igen. Nu är det bara löpet kvar…
Ps. jag har lärt mig ett nytt trick… När jag känner att jag behöver kräkas går jag ut i hallen. Där väljer jag ut en lämplig sko och så kräks jag i den. Jag hörde ju att det inte var sådär jättebra att kräkas på mattorna hemma som jag gjorde tidigare. Det här måste vara mycket bättre – och ni skulle se hur överraskade de ser ut när de kommer på det. Överraskad är väl glad? DS
Sintras äventyr 