Idag fyller jag ett år och både jag och brorsan Rufus blev ordentligt firade på hundkursen. Rufus lillhusse hade till och med gjort en smörgåstårta åt oss (ok då, jag petade lite i den så Rufus fick min bit också…).
Till kursen idag kom även min mamma. Hennes matte är ju min fröken. Självklart blev det en obligatorisk fotografering och jag vill nog säga att jag tycker att jag är sötast…
Eller hur!
Sådär ja! I tisdags var det sjösättning, i torsdags kom masten på plats och igår fick husse och en kompis alla segel dit de skulle och trimmade riggen. Undra hur länge till det hade dröjt om inte jag hade varit med och styrt upp det hela? Jag har förstått att båten är klar långt mycket tidigare än den någonsin varit förut – och det måste väl ändå var min fötjänst?
Lillmatte har en kompis som har en Finsk Lapphund som heter Brandy och idag har vi tillbringat nästan hela eftermiddagen och en bit in på kvällen tillsammans. Först gick vi en lång, lång promenad i det vackra vädret (vi mötte till och med matte som var ute och sprang) och sen lekte vi en stund i trädgården. Flera timmar blev det sammanlagt. Roligt hade vi och trött blev jag. Och hungrig. När maten var slut fick matte göra mer till mig. 4 dl torrfoder och säkert 2 dl blöt mat åt jag upp. Så mycket är det inte ofta jag äter. Nu – nu tänker jag sova länge…. Jag är typ trött zzzzzz….
Det var hundskola i lördags igen och jag fick träffa Rufus och en ny kille i klassen. Milton. Han blev nog lite kär i mig… Barbro hade med sig blodpudding som jag fick smaka på. Kanske skulle det kunna fungera som alternativ till de få gobitar jag gillar som belöning. Nej – blodpudding var ingen favorit det heller. Tur att husse och matte hade med sig ”mitt” godis. Jag tycker att jag är duktig i skolan men först bara måste jag lukta på allt, det är ju så spännande. När jag är klar med det, och i lördags var det nog halvvägs in i lektionen, då gör jag allt på rätt sätt. Förra veckan var det kallt och tråktigt väder men den här gången riktigt varm och skönt. Så varmt att matte faktiskt tog av sig sin jacka och hon sade något om att det inte blir någon mera snö nu. Undra vad hon menar med det. Bäst på hundskolan var nog ändå efteråt, när jag och Rufus fick busa. Milton ville ockås vara med men har var lite för kär i mig den här gången så han fick bara vara med en liten stund.
När jag kom hem sen var jag jättetrött och sov och sov och sov. Tur var nog det för frampå kvällen sen kom Althea och busade och sen – sen orkade jag inget mer den dagen.
Igår var jag fortfarande trött. Nästan hela dagen. Jag lekte och busade en del utomhus men det var rätt skönt att bara sitta och kolla läget också. Riktigt skönt faktiskt!
Jag vet inte hur de tänkte men nu är de borta. Mina favoritbuskar. De som jag har hängt i, lekt katapult i, sprungit slalom under och gömt mig i när jag har något jag inte får ha. Jag pratar om kornellbuskarna som ramar in altanen. Fast tydligen skulle de inte rama in altanen utan stå en bit ifrån dem och tydligen hade de nu blivit alldeles för yviga och vildvuxna och skulle beskäras. Det innebar att de försvann helt. Eller åtminstone nästan… Nu är det bara några stumpar som sticker upp ur marken här och där.
Onödigt tycker jag… Så roligt som jag har haft där…
Idag åkte vi till Henån och Orust Hundägarförening och när vi kom dit var Barbro redan där. Barbro – hon som är matte till min mamma (min kennelmamma skulle man kunna säga). Även min bror Rufus var där och och vi hann leka en liten stund innan skolan började.
Skolan den här gången är visst en fortsättning på valpkursen vi gick i höstas men den här gången är det inte Pia som är lärare utan Barbro. Det hoppas jag ger mig fördelar 🙂
Idag var det kontaktövningar och lite koppel och nejövningar. Jag tyckte att jag var jätteduktigt och det tyckte jag att Rufus också var.
Efter en stund fick jag hoppa in i bilen igen medan husse, matte och lillmatte gick in i klubbstugan. De skulle visst ha lite mera skola där inne. Min husse är den bästa som finns. Vädret var ju sådär och det både duggregnade och var lite småkallt så medan jag var i bilen lät han dieselvärmaren vara igång och det blev alldeles lagom varmt och skönt, nästan så att jag somnade.
Somnade gjorde jag när jag kom hem istället och jag har nog sovit rätt mycket i eftermiddag. Det där med skola är lite jobbigt faktiskt…
De blev lite försenade, Rufus och hans matte. Egentligen skulle de ha kommit redan halv sex men klockan var närmare kvart i sex när de parkerade. Jag var redan ute i trädgården och hade lekt med min boll ett tag och jag blev jätteglad när de kom. Det var mer än en månad sedan vi sågs nu och det beror mest på att jag har löpt. Nu är det ungefär en vecka sedan jag slutade löpa så våra hussar och mattar tyckte att vi kunde få ses en stund.
Åh, vad roligt vi hade. Vi kramades massor först och sedan sprang vi och hoppade och sprang ännu mer. Rufus var lite lätt intresserad av min bakdel men då satte jag mig ner. Vadå liksom? Sån’t håller man ju inte på med när som helst! Vid ett tillfälle fick jag markera lite tydligare att jag inte var intresserad och då morrade jag. Det var första gången jag gjorde det så husse och matte såg lite förvånade ut men vad skulle jag göra? Tonårskillar är bara sååå jobbiga.
Nu ses Rufus och jag igen på lördag. Då är det fortsättning på valpkursen. Den här gången ska vi till Orust och lärare är vår ”kennelmamma” Barbro. Hoppas att hon har ett gott öga till oss för vi är nog rätt busiga fortfarande 🙂
Imorgon ska jag äntligen få leka med brorsan igen. Som jag har saknat Rufus men vi har inte fått leka under tiden jag löpte men imorgon, då ska vi leka. Jättemycket!
Den här bollen fick jag när jag var valp och den var jätterolig redan då. Den piper och är mycket bärvänlig. Tyvärr försvann den och jag glömde bort den. Tills i förra veckan.
När husse och matte möblerade om i vardagsrummet hittade jag den. Den låg längst in under soffan. Jag undrar hur de städar här egentligen.
De senaste dagarna har jag lekt med den precis hur mycket som helst. Jag kan leka med den i timmar! När jag vill leka med den hämtar jag den, biter massor på den så att den piper massor och lägger den sedan framför husse, matte eller lillmatte. Gång, på gång, på gång. De verkar lite imponerad av att jag hämtar den och kommer tillbaka med den och lägger den hos dem. Allra roligast är nog att smyga på bollen. När de har kastat iväg den smyger jag fram emot den och tar sedan ett skutt rakt på och tar den. Den märker nog inte ens vad som hände….
Idag skulle husse och matte klä av båten och börja förbereda den för sjösättning. Förra sommaren var jag ute med båten jättemycket och det kommer jag att vara även nu i sommar så det var klart att jag också skulle hjälpa till med arbetet.
Först var jag kvar på marken men efter en liten stund lyfte husse upp mig. När han lyfte mig sade han bara ”stilla” och då vet jag att jag inte ska röra mig utan bara hänga. Det lärde jag mig redan förra sommaren och både husse och matte verkade glada att jag kom ihåg det nu också.
Jag kom även ihåg min favoritplatser och när husse lyfte ner mig i ruffen kände jag självklart igen mig där också. Upp tog jag mig sedan själv. Även det lärde jag mig förra året även det var ganska sent på hösten. Jag fick nog ok på min insats idag och nu är båten avklädd.
Sintras äventyr 